.

Lets talk about soleksem, även kallat polymorf ljusdermatos på fackspråk och solutslag i vardagsmun. Soleksem är vanligt, man räknar med att 10-15 % har mer eller mindre omfattade besvär av det. Får alla soleksem? Ja, alla kan få det men det är mest utsatta hudtyper som ljushyande och rödlätta personer som har svårt att bli brun, utan istället oftast blir röd och brönd av solen. Soleksem brukar uppstå innan man fyllt 30 och kommer oftast när man bränt sig kraftigt i solen på ex. en utomlandsresa.

Hur vet man då om man lider av soleksem?
Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Varierar dock från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet - kroniskt polymorft ljusutslag. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen få soleksem. Det finns lindrigare och svårare former soleksem. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.

 

Hur blir man av med dem?
Tyvärr så är det så att när man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver - en slags "solallergi" har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.

 

Behandling av soleksem
Många ljuskänsliga patienter upplever ett s.k. härdningsfenomen, d.v.s. man har mest besvär i början av försommaren och sedan vänjer sig huden och besvären minskar. Detta kan utnyttjas ur behandlingssynpunkt. Har man en gång fått solutslag skall man först och främst alltid använda solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en hög skyddsfaktor, 25-30. Medlet måste skydda bra mot både UVB och UVA. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen. En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man kan då förbereda huden långsamt i ett UVA-solarium 2-3 ggr i veckan, under 6-8 veckor, t ex före en utlandsresa. Även då börjar man med korta tider, 5 min, och ökar med några minuter varje gång. Man skall sedan ändå vara försiktig utomlands, sola korta stunder de första dagarna, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor.

Man kan även äta Betakaroten som ska vara bra mot soleksem. Det går att handla hos hälsokost. Kommer berätta mer om betakaroten i ett senare inlägg.